Herregud...

Jag är helt slut och då menar jag verkligen HELT slut. Har varit lika mycket att göra idag som igår. Det som gör att det blir jobbigt och att jag blir helt slut är att samtidigt som man rör sig mycket så är det så mycket ny information att ta in i skallen, så mycket nya saker som man inte är van vid, så jag blir både fysiskt och psykiskt trött. Men det är roligt tycker jag. Jag trivs verkligen och min syn på det här med arbeta på sjukhus kanske har ändrats lite trots allt.

Eftersom det redan känts som om jag har sprungit ett maraton idag så tar jag en vilodag idag. Vila behövs också. Får ta mig ut i skogen i morgon bitti istället. Så idag ska jag faktiskt dra iväg och sola snart. Sola är nog något av det mest avslappnande jag vet. Bara ligga där, inte ha nå bråttom och så blir man varm och skön i kroppen också. Efter det ska syster hjälpa mig med min förfärliga utväxt också.

En intressant sak hände igår också. Tragiskt, men för min del också intressant. Har en ljudbok i telefonen som jag lyssnar på när jag åker i bilen fram och tillbaka till Västerås. Det är en skoluppgift som jag sen ska skriva och det är en bokrecension, jag valde att läsa (höra) boken "Ro utan åror; en bok om livet och döden" Boken är författad av Ulla-Carin Lindquist och det är henne boken handlar om. Det handlar om hennes liv med sjukdomen ALS, amyotrofisk lateral skleros, som är en förlamningssjukdom. Förlamningssymtomen beror på att de nervceller i  hjärnan och ryggmärgen som styr musklerna bryts ned. Orsaken är inte känd, och ingen bot finns.

Jag fastnade direkt för boken och tycker den är jätte bra skriven och den är intressant. Hon förklarar både sjukdomen och hennes känslor runt sjukdomens utveckling. Jag har själv aldrig hört talas om ALS. Kanske hört det någon gång, men inte lagt det på minnet. Tills saken nu är att när jag kom till praktiken igår, så har det kommit in en patient som just har ALS. Intressant att få se sjukdomen med egna ögon, men samtidigt så tragiskt för patienten. Kände faktiskt att känslorna kanske tog över där ett tag, men bara försöka bita ihop och hjälpa till. Ett tips är att läsa boken om man nu känner att man är lite intresserad. Såg nu även när jag googlade på ALS att det finns en dokumentär om Ulla-Carin, så den sak jag kolla på ikväll hade jag tänkt.

Ha en bra kväll alla!